torsdag 13 juli 2017

Vacay

Hamlet?
Vilken smakstart jag har fått på årets sommarsemester! Kompade ut ett par timmar i fredags och åkte raka vägen hem till syrran. Eller så rakt det kan bli när man åker kollektivt.

I lördags grejade och donade vi hemmavid och i husbilen, för i söndags morse for vi söderut. Vi hade bokat in oss på Råå Vallar Resort i Helsingborg. Väl framme tog vi det lugnt och slappade utanför husbilen resten av dagen och kvällen!

I måndags blev det en tur över sundet till Helsingör, vi strosade lite längs Stengade, åt god mat och köpte med oss wienerbröd med choklad till husbilen! Det blev sedan en lugn kväll på campingen med grillad korv med bröd till middag!

I tisdags blev det faktiskt ytterligare en tur över sundet och till Helsingör. Det kan delvis bero på min förkärlek till kyrkor... Jag har ju varit i Helsingör relativt många gånger, men jag har aldrig kommit in i Domkyrkan eller S:ta Mariakyrkan, som hör(de)n till karmelitklostret som en gång fanns här. När vi ändå var i Helsingör igen så blev det en promenad till Kronborgs Slot. Ni vet slottet där Hamlet utspelas! Efter att ha utforskat slottet lite närmare och även hälsat på Holger Danske igen så var det två ganska möra systrar som begav sig tillbaka till campingen och husbilen. Då vädret vacklade fram och tillbaka, så chansade vi inte på att dra igång grillen utan det blev en pizza från restaurangen på campingen i husbilen.

Igår åkte vi hem till Västergötland och idag har vi inga planer alls. Bara ta det lugnt. Det kan behövas det med. Vi får se vad vi hittar på i helgen. Någon gång nästa vecka åker jag hem till Småland igen. Det är skönt att bara vara hemmavid lite med faktiskt.

Det kommer mer info om vad vi upplevde i Helsingör på min utflyktsblogg!

tisdag 4 juli 2017

Ja jösses...


... vilken tisdag jag har haft. En av mina arbetsuppgifter är att byta/uppdatera våra affischer på Teatern och Konserthuset. Idag kom det en rulle med nya fräscha affischer. En av dessa skulle sättas upp på Teatern. Så jag traskar dit. Vid personalingången drar jag passerkortet och slår in första koden. Inne på teatern ska jag sedan slå av larmet. Det är bara det att jag slår in fel kod. Jag väljer en annan kod. Även denna är fel. Nu börjar jag ju bli lite stressad. För jag kan ju koden. Men uppenbarligen har jag helt glömt av den. Och "passertiden" räknar obönhörligt ner. Jag inser ganska snart att larmet kommer gå. Och gissa om larmet gick igång på teatern. Då inser jag att jag faktiskt inte vet vad jag ska göra. Ska jag ringa något nummer? Ska jag bara invänta Securitas? Jag ringer först en kollega, men han svarar inte. Då ringer jag nästa kollega. Och larmet det tjuter. Jag har visserligen gått ut igen, för inne på teatern går inte att vara. Min kollega ringer till Securitas och allt jag kan göra är att invänta Securitas. Under tiden jag står där och väntar så tittar jag i min mobil, och där står ju koden. Jag hade slagit fel på en ynka siffra... Med Securitas på plats så nollar vi larmet och jag får bevisa att jag faktiskt har rätt att gå in på teatern genom att slå in min kod på larmdosan. Och nu minsann fungerade den!

En liten stund senare har jag tagit mig till Konserthuset och ska sätta upp nya affischer där, men döm om min förvåning när jag inte kommer in. Jag testar huvudingången. Dörrarna är låsta. Jag går till huset bredvid (där man enligt en lapp ska lämna posten), men de kan inte hjälpa mig. Det trodde jag visserligen inte heller, men det skadar inte att fråga. Jag blir hänvisad till en annan dörr och Elmias kontor. Men där kommer jag inte heller in. Man måste, helt förståeligt ha en kod för att komma in. Någon sådan kod har inte jag. Jag hittar inte heller någon ringklocka. Men som tur är så kommer det en vaktmästare gående som kan släppa in mig och kollegan. Det visar sig att det är semesterstängt på Elmia. Hade jag vetat det så hade jag ju inte åkt upp idag...

När jag sedan tar stängningen av turistbyrån pga sjukdom hos turistbyråpersonalen och jag ska räkna ena kassan så får jag inte ihop den. Det börjar med att jag räknar kassan och fyller i dagens kontanta försäljning (som inte ska ha varit någon utifrån växeln). Men när jag gjort avslutet i kassan så upptäcker jag att det ligger ytterligare 200 kronor i kassan. Jag förstår dock inte att kassasystemet godkände att jag fyllde i fel summa. För annars när man fyller i en annan summa än vad som slagits in får man minsann ett felmeddelande... Jag tittar på utskriften och ser då att den kontanta försäljningen inte stämmer överens med de 200 kronorna jag hade "för mycket"... Nu hade jag ingen ork att försöka reda ut det hela, då jag redan jobbat över nästan en timme, utan jag tog kassorna och lade in dem i kassaskåpet. Jag får luska mer imorgon när jag kommer till jobbet och jag är pigg i hjärnan.

Oavsett vad, så har det minst sagt varit en spännande jobbtisdag. Det ska bli spännande att se vad morgondagen har att erbjuda. :-)

söndag 2 juli 2017

Skärpning!

Solnedgång en junikväll 2017
Jag är så dålig på att uppdatera den här bloggen. Jag måste verkligen skärpa mig. Eller lägga ner den. Fast det sistnämnda är jag inte riktigt beredd på att göra. Än. Så här kommer ett litet blogginlägg.

Livet går sin stilla gång här i landet Småland. Jag jobbar och sliter. Eller nej förresten. Sliter gör jag inte. Jag har nämligen (extrem) lågsäsong på jobbet nu. Så jag försöker hjälpa andra avdelningar så mycket jag kan! Jag har helt tappat träningen. Nu gör det kanske inte så mycket då jag insett att jag ändå inte kan springa halvmaran då jag ska jobba den helgen i Gränna. Jag är support (på plats) för vårt biljettsystem den helgen. Å andra sidan kanske det gör att jag åter hittar tillbaka till träningen, när det inte längre är ett "måste" för att jag ska genomföra ett lopp.

Hjärnan har gått in i semestermode redan. Även om jag har ytterligare en vecka kvar att jobba innan semestern. Jag drar hem till landet Västergötland direkt efter jobbet på fredag. Ja jag slutar till och med ett par timmar tidigare än enligt schemat. Och på söndag morgon drar jag och syrran iväg till Skåne och Helsingborg med husbilen. Det ska bli så kul!

torsdag 1 juni 2017

Före och efter...


Igår hade jag min första Visingsöguidning på mer än 1 1/2 år. Vi har ett gäng superb guider där ute på Öa, men ibland så kör det ihop sig av olika anledningar, och då händer det att jag hoppar in. Igår var ett sådant tillfälle.

Innan guidningen var jag riktigt nervös. Nu blir ju jag ALLTID nervös inför en guidning. Oavsett vilken guidning det är, eller hur många gånger jag gjort den. Men att bli så nervös att jag får ont i magen, ja närapå illamående, det är bara löjligt. Men, nu var det ju ett bra tag sedan jag satt där i guidestolen. Och även om jag kan mitt Visingsö (trots att jag är utböling), så kommer den, den där nervositeten. Men, jag säger som Thomas Ravelli, den dagen jag inte blir nervös inför en match (i detta fall guidning), det är dagen då jag inte är på tårna och gör ett bra jobb. Ja, det ska ni veta, att inför varje fotbollsmatch var jag också ruskigt nervös.

Igår var vi två bussar ute samtidigt. Plus att det var ytterligare en grupp en halvtimme. Så jag kontaktade den andre guiden i förrgår för att synka hur vi kör. Det bestämdes att jag börjar "norrut" istället för "söderut" som är den vanliga rutten. Jag startade inte heller nere i hamnen, som man ändå gör typ 99 gånger av 100, så jag fick tänka om lite gällande inledningen och vilken ordning jag skulle ta en del saker.

Men, det kändes bra. Det flöt på riktigt bra. Visst glömde jag väl en och annan sak, men nästa gång glömmer jag något annat... Det är så det är. Innan jag klev av bussen så greppade gruppens ledare micken och sade att hon sett mig under hela guidningen och sett att jag inte använt mig av något manus utan att jag har berättat allt utantill, hon avslutade med att jag kan min Visingsöhistoria. Sådant värmer.

Men, jag hade manus med mig. Det har jag alltid. Men, jag behöver i princip aldrig använda det. Men tryggheten i att materialet finns där om jag skulle tappa bort mig fullständigt är ovärderlig. På den tiden jag guidade på Grenna Museum hade jag alltid mina manuslappar med mig. Jag höll dem alltid i vänsterhanden, men efter de tre-fyra första gångerna behövde jag aldrig använda dem. Men, den gången jag faktiskt lämnat lapparna hemma, så gjorde jag ingen jättebra guidning. Den var inte dålig. Men, känslan att min backup inte fanns där, gjorde att jag började tveka på det mesta som jag skulle berätta om. Så ja, jag kommer fortsätta ha mina manuslappar med mig...

Klev av bussen med gott självförtroende, och kunde som vanligt inte förstå varför jag skulle bli så rackarns nervös för. Nu ska jag försöka behålla gårdagens känsla efter guidningen inför ett stundande uppdrag som jag har...

måndag 29 maj 2017

Skåne, here I come!

Kanske inte riktigt riktigt än. Men i sommar blir det en tur ner till Skåneland med mor och far. Förra året frågade jag ju om de hade lust att hänga på till Öland på semester? Av den enkla anledningen att jag faktiskt ville vara lite mer rörlig än om jag åker tåg/buss. Och de ville hänga på.

Denna resa blev en sådan succé att vi knappt hann komma hem förrän de sade att de mer än gärna om det hela. Varje gång vi har träffats efter den resan har de sagt hur kul det var och att de gärna vill göra om det i sommar. Och jag är ju inte den som är den. Men, hur mycket jag än älskar Kalmar och Öland, så kände jag att jag vill till Skåne. Så när de var hemma hos mig i början av förra månaden så frågade jag dem om de kanske kan tänka sig att åka till Skåne istället för Öland. Och kan man tänka sig. Det vill de gärna. Nu var jag väl inte så förvånad, då de ganska frekvent besökte mig när jag bodde där nere!
Stranden vid Knäbäckshusen, Österlen
Hur som helst så sade jag att jag kollar upp lite alternativ, men jag förstod rätt snabbt att mor och far gärna vill bo på Dalabadets camping i Trelleborg. Jag har dock inte kollat upp det hela, förrän igår. Då skickade jag iväg en bokningsförfrågan om en övernattningsstuga på Dalabadets Camping 27-30 juli. Idag fick jag en bokningsbekräftelse. Det lilla lilla kruxet är ju att jag inte hade kollat med mor och far om de kan den 27-30 juli. Jag vet att de är bortresta vecka 28... När jag fått bokningsbekräftelsen så ringde jag hem till mor och far och frågade om datumen ovan passar för en tur till Skåne. Och mor sade att det funkar. :-) Pappa var inte hemma när jag ringde, men kom hem från den MC-tur han var ute på innan vi hann lägga på. Han blev väldigt glad när han fick höra att jag fixat en stuga i Trelleborg.

Jag meddelade dock mamma att jag MÅSTE till Tomelilla och "Bullen & Bönan". Stammisfiket under min tid i Tomelilla. Hon lovade på stående fot att det blir en tur till Tomelilla. Och "Bullen & Bönan". Nu blir det till att börja planera vad mer jag bara "måste" se och göra! :-)

torsdag 11 maj 2017

Tiden går fort!

Idag för sex år sedan (Facebook påminde mig), så kom jag till Gränna för andra gången i mitt liv. Jag hade fått ett sommarjobb på turistbyrån och museet, och planerade att stanna till den 1 september. Sommarjobbet slutade den 31 augusti.

Jag och min ständige följeslagare, syrran, packade lilla bilen och så for vi iväg till Gränna fram på eftermiddagen. Vädret var väl lite si så där när vi kom fram. Vi tog oss fram till huset där jag hyrde ett rum, och packade ur bilen. Hyresvärden tog emot mig, men sedan for han till Oskarshamn till sin (på den tiden) särbo. Han tyckte jag kunde få komma tillrätta i lugn ro. :-)

Vi packade ur bilen och ställde in mina grejer i mitt rum. Därefter tog vi bilen ner till centrum, jag bodde nämligen alldeles alldeles norr om de allra centralaste delarna av Gränna, halvvägs upp på berget! Och som jag kom att gnälla över backen "hem" till mig, under tiden jag bodde i Gränna! Vi åt på Mac Andrée, alldeles mittemot jobbet. Och när vi var mätta och belåtna så handlade vi lite matvaror så jag skulle klara mig ett par dagar och så åkte vi tillbaka till huset. Syrran åkte tillbaka till Trollhättan och jag grejade och donade lite i mitt nya hem.

Utsikt från huset där jag bodde. Kvällen den 12 maj 2011...
Inte hade jag då anat att jag skulle bo kvar i rummet/huset i 9 månader innan jag flyttade till Kaxholmen. Jag fick extrajobb under hösten 2011 på museet, turistbyrån och sedan även på biblioteket i Gränna. Jag fortsatte jobba extra på museet, turistbyrån och biblioteket våren 2012, för att sommaren 2012 sommarjobba igen på turistbyrån och museet.

Sedan fick jag ett graviditetsvik, ett sjukvik, ett nytt gravidietsvik, ett sjukvik igen, och vips så var jag "inlasad" och hade en tillsvidareanställning! Jag har på mina sex år här i Småland hunnit med att jobba på Gränna Turistbyrå, Grenna Museum, Gränna Bibliotek, Visingsö Turistbyrå, Jönköpings Turistbyrå och nu då som biljettadministratör på Destination Jönköping. Jag har förutom guidat på museet (ingick i sommarjobbet), haft stadsvandringar i Gränna, bussguidningar på Visingsö, cykelguidning på Visingsö, guidat i "guldrummen" i Stadsparkserget i Jönköping (där den svenska guldreserven en gång förvarades), bussguidat mellan Jönköping och Gränna, och så nu i veckan cykelguidat i Jönköping (Elmia-runt Rocksjön-Vätterstranden-Elmia).

Jag har fått flera fina vänner här och bättre arbetskamrater än de jag har går nog inte att få!

söndag 30 april 2017

Bättre sent än aldrig!

Strax efter att jag kommit hem från underbara Gran Canaria så lovade jag ju att det inom kort skulle komma ett lite längre inlägg om semestern. Och det kommer här. Något senare än planerat. Men, som det heter, bättre sent än aldrig!

Efter en, ja vad ska jag säga, spännande start på resan så tillbringades större delen av våra två veckor på Gran Canaria vid poolen faktiskt. Men, det började ju spännande så att säga. Dagen innan planet skulle lyfta upptäcker syrran att C:s pass har gått ut. Det var bara för dem att åka lite tidigare mot Landvetter än planerat och uppsöka polisstationen. Bussen jag skulle åka med från Jönnet till Landvetter gick sönder någonstans mellan Stockholm och Jönnet och man var tvungen att fixa fram en ny, så jag kom iväg nästan en timme senare än planerat. Nu, gjorde ju inte det så mycket då jag bara skulle ta mig till hotellet på Landvetter.

Efter en hyfsat god natts sömn så var det dags för oss att ta oss till terminalen och incheckning av bagaget gick bra och vi var ute väldigt god tid. Boardingtiden närmade sig och passerade, men ingen boarding påbörjades. Efter en bra stund får vi höra att man inte får ihop alla siffror... Jag säger till syrran och C att det är säkert för få platser på planet mot antalet bokade resenärer. Och det visar sig att jag faktiskt hade rätt. Planet som vi skulle åka med var kvar i Thailand, trasigt. Så man har fått fixa fram ett nytt plan. Som var mindre än det vi skulle åka med egentligen. Ving har fått dela upp oss resenärer och skickat SMS till de som dessvärre skulle få vänta tills eftermiddagen. Men, det verkar som att alla inte fått detta SMS, då det måste varit fler incheckade än vad som fick plats på planet. Vi hade dock turen att vi fick åka på morgonen som planerat. Vi hade bokat SunClass med bättre benutrymme samt underhållning ombord. P.g.a. det nya planet fick vi ingetdera. Våra Taxfree-varor fick vi inte heller. Nu hade vi visserligen bara köpt godis, solcréme och after sun, men ändå... När vi till slut landat på Gran Canaria och vi ska kliva ur planet så möts vi häftigt regn. Och åska.

Utsikten från vår balkong på hotellet
Lagom till vi kom till Playa del Inglés så slutade det att regna och solen tittade fram. Men, första veckan blandade och gav verkligen vädret. Förmiddagarna var bra, men sedan drog molnen fram och det gick inte att sola mer.

En av tre pooler på hotellet
En av anledningarna till att vi åkte till Gran Canaria då vi gjorde, var att jag fyllde år. 40 minsann. Och fyller man år, så får man själv bestämma vart och vad man vill äta. Nu är jag ju ingen gourmand. Och jag hade fått tips om en trevlig restaurang vid strandpromenaden i Playa del Inglés, som ska ha ruskigt goda pizzor. Så det blev pizza, och den var riktigt god.

En lagom glad nybliven 40-åring, vid stranden i Playa del Inglés.
Födelsedagsmiddagen intogs på restaurangen i bakgrunden.
Men, vi låg inte bara vid poolen, en dag följde vi med Ving till Las Palmas, huvudstaden på Gran Canaria, där vi bl.a. promenerade i Gamla stan och på shoppinggatan Triana. Vi hann även med ett besök vid shoppingcentret Las Arenas vid Las Cantrerasstranden innan vi åkte tillbaka till Playa del Inglés.
Santa Ana-katedralen i Las Palmas.
Casa Museo de Colón. Det sägs att Columbus bodde här
1492, innan resan där han skulle hitta en genväg till Indien,
men hamnade i Amerika istället!
Shoppinggatan Calle Mayor de Triana.
Utsikt från "Ciudad Jardín", "trädgårdsstaden", över Las Palmas

Las Canteras i Las Palmas
En ynka dag blev det vid stranden. Mig gör det inte så mycket. Jag är inte så mycket för att bada i havet. Dessutom var det extremt många som erbjöd massage, drycker, frukt och så vidare. Jag ljuger inte om jag säger att på förmiddagen, inom loppet 10  minuter så hade inte mindre än 5 stycken personer erbjudit massage. Sedan återkom de flera gånger under dagen... Vi valde i alla fall att ta badbussen ner till Playa del Maspalomas.

Maspalomas-stranden
En dag åkte vi med Ving på en utflykt som heter "Kontinent i miniatyr". Ön som inte är mer än ca 50 km från norr till söder, har inte mindre än 4 klimatzoner. Denna utflykt bjöd på svindlande bergsvägar, makalösa utsikter, god mat, Gran Canarias religiösa centrum och besök hos en banangrevinna, eller Jardín de la Marquesa, Arucas, som den botaniska trädgården officiellt heter.

Slingrande bergsväg.
Jag med Gran Canarias mest kända monolit i bakgrunden -
Roque Nublo. Typ öns mitt dessutom. Roque Nublo hittar du precis
intill mitt högra öra!
Kikar man extra noga (och förstorar bilden) så kan man se
Teide på Teneriffa. Det är tydligen ovanligt att man ser den
så tydligt! Ja, den syntes bättre live!
Basílica de Nuestra Señora del Pino i Teror.
Öns religiösa centrum.
Pinjemadonnan i Basílica de Nuestra Señora del Pino,
i Teror.
Banangrevinnans pampiga hus från 1800-talet.
Det var påfåglar överallt i Banangrevinnans trädgård
Kanariska bananer
Vi insåg alla tre att vi inte skulle kunna åka hem från Gran Canaria och Playa del Inglés utan att promenerat i sanddynerna i Maspalomasöknen. Vi visste att det är väldigt populärt att promenera i vattenbrynet mellan Playa del Inglés och Maspalomas. En promenad på kanske 90 minuter. Men, ingen av oss var direkt sugna på att göra just det. Så en eftermiddag frågade jag i hotellreceptionen om det var "bäst" att ta sig till Maspalomas eller Playa del Inglés (vi bodde ca 2,5 km från beachen i Playa del Inglés) om vi bara vill promenera en liten liten bit, men ändå få uppleva sanddynerna. Vi fick tipset om en plats typ mittemellan Maspalomas och Playa del Inglés. Vi blev inte besvikna.

Dunas Maspalomas
Jag bland sanddynerna
Dunas Maspalomas
Sista kvällen tog vi en taxi till fyren vid Maspalomasstranden och passade även på att promenera en bit på strandpromenaden i Meloneras. Det var en helt ljuvlig kväll, och kan ni tänka er, rätt var det var så hade jag en fornlämning framför mig nämligen "Punta Mujeres". Det är lämningar efter en bostad som hörde till ett kustsamhälle som fanns här redan på 700-talet...

Faro de Maspalomas.
Fyren uppfördes under 1800-talet..
Strandpromenaden i Meloneras (Maspalomas)
Fornlämningen "Punta Mujeres"
Solnedgången sedd från strandpromenaden i Melonseras.
Det var två helt underbara veckor, trots starten, och trots vädret den första veckan. Vi tog det lugnt och njöt av att vara lediga. Om det blev någon träning? Jodå, lite grann. Jag hade velat springa utmed stranden i Playa del Inglés, men hade ingen lust att traska 2,5 km bara för att jogga kanske 2 km och sedan ta mig tillbaka 2,5 km igen. Men, det blev ett pass på löpbandet på hotellets gym, ett vattenaerobicspass och ett cykelpass på hotellets gym. Och jag är nöjd med detta!

Om jag kan tänka mig att åka tillbaka till Gran Canaria. Japp. Men, Playa del Inglés var ingen höjdarort. Men vårt hotell, Sunprime Atlantic View, vägde helt klart upp det!

fredag 28 april 2017

Hej Hopp!

Jodå, jag lever och har hälsan i behåll. Jag är dock inne i en period då jag liksom inte orkar ta mig för någonting efter jobbet. Det är inte alls som vid den här tiden förra året, då jag mådde riktigt kasst. Nej, nej, jag är bara lite seg. Jag har inte riktigt fått till rutinerna efter semestern bara. Hur detta nu är möjligt för en kvinna i 40-årsåldern... Och träningen ska vi inte prata om. Den är i princip obefintlig nu sedan semestern. Ett, max två, ynka pass i veckan har jag mäktat med sedan jag kom hem från underbara Gran Canaria.

Men, nu känner jag att det är dags att ta tag i saker och ting igen! En månads slöande får vara nog. Träningen ska nu flyttas upp på prioriteringsstegen igen. För trots att jag gnällde en del över att jag minsann var så trött efter träningarna, så började jag ändå känna den där pigghetskänslan. Att jag liksom (nästan) började längta efter träningen. Får jag nu bara knas på träningen igen, så är nästa fokus maten. Eller kanske mest det där godis- och chipssnaskandet som jag återupptagit...

Så förutom att jobba, hoppar in extra som publikvärd imorgon lördag, så tänker jag ägna helgen åt lite hederligt planerande. Jag ska leta upp lite enkla och härliga recept och göra någon enkel matsedel. Inte så att jag i detalj planerar att jag ska äta det och det, den och den dagen. För det brukar hålla max två dagar. Jag ska även återigen ta tag i "Fly Lady". För det ska ni veta. Det var längesedan sinken var shajnad!

torsdag 6 april 2017

Träningsprogram


Nu är det dags att ta tag i löpträningen på allvar om jag ska ha någon chans att ta mig runt halvmaran i Jönköping den 19 augusti. Jag har hittat ett träningsprogram där man från att i princip vara helt otränad tränar upp sig så att man tar sig runt halvmaran efter 21 veckor. Tre löppass i veckan är det som gäller. Det är fördelat på korta intervaller, långa intervaller och långpass.

Egentligen "startade" programmet förra veckan, men då var jag ju på Gran Canaria och hade inga som helst planer på att ge mig ut och löpträna två-tre gånger beroende på hur jag lägger upp programmet.

Jag har lagt upp planen som så att jag tränar tisdag, torsdag och lördag. Men när jag kom hem efter jobbet och handling i tisdags så mäktade jag faktiskt inte med att ge mig ut. Jag var trots allt inte hemma förrän 19.00.

Jag hade verkligen ingen lust att träna idag heller. Det var kallt och regnet hängde i luften när jag kom hem från jobbet. Men, jag visste också att jag inte kan missa två pass den här veckan.

För att kompensera det faktum att jag missade träningen i tisdags, så bestämde jag mig för att köra både tisdagens och dagens pass! Just nu är passen, i mina ögon, ganska så lugna/enkla, så jag kände att det inte skulle vara något problem.

Jag började med en promenad på ca 7-8 min, innan jag började med första intervallpasset. Första intervallpasset var 4 min promenad, 4 min löpning i 7 min/km-tempo, 4 min promenad, 4 min löpning i 7 min/km-tempo. Typ. Jag började med att springa. Men jag vet inte i vilket tempo. För jag har inte räknat ut än hur fort jag springer i vanliga fall, och jag har ingen klocka som mäter sånt... Men strunt samma. När dessa intervaller var färdiga så gav jag mig på tisdagens intervaller. Det var 10 x 40 sek löpning med aktiv vila (promenad) i 20 sek mellan löpningarna.

För att vara jag, så tog jag i rejält på 40 sekundersintervallerna och när passet var slut så var jag rejält slut. Det tog ett tag innan jag fick ner pulsen och kunde andas normalt. Men det kändes ändå skönt att få pressa lite. Fast jag tror nog inte det gick så fort egentligen. ;-)

Nu får jag se hur jag gör med lördagslöpningen. Jag har nämligen finfrämmat i helgen. Mor och far kommer på besök lördag-söndag. Samtidigt är det en jobbarkompis som vill ha med mig runt Munksjön imorgon på lunchrasten. Så jag får se om det blir träning i morgon eller på söndag. För det känns bäst att träna när jag inte har besök. Munksjörundan är knappt 6 km, och jag vet att jag inte kommer orka runt löpandes på långa vägar, men runt ska jag väl ta mig i alla fall...

onsdag 5 april 2017

Vacay!


Är tillbaka i verkligheten efter två underbara veckor på Gran Canaria. Visst, vädret kunde ju varit lite bättre under första veckan, och vår resa började minst sagt spännande. Vi har mest slappat vid poolen på hotellet, men det blev även ett par utflykter och stranden.

Håll ut bara, alldeles snart kommer det ett litet längre inlägg och lite bilder från denna semester!

fredag 17 mars 2017

Äntligen!


... är dagen här! Avresedagen har kommit. Nu drar jag till Gran Canaria. Eller, jag tjuvstartar resan idag. Planet lyfter vid 7.45 imorgon om jag inte missminner mig. Vi (jag, syrran och hennes C) möts upp på Landvetter ikväll. Vi har lyxat till det med att bo en natt på Landvetter Airport Hotel. Fint ska det vara minsann!

När jag lämnade jobbet idag strax före 12, så var det med ett ovanligt lugn. I vanliga fall brukar jag känna en väldig stress när jag går på semester. Jag hann inte göra det eller det, och så i sista stund dök det upp något annat jätteakut. Men den här gången har jag hunnit förbereda mig, jag har kontaktat arrangörer om biljettsläpp så allt var klart redan förra veckan. Förutom ett extrasläpp som var idag klockan 10.00, men där kollade jag med arrangören igår och fick ok! Så jag gjorde klart det släppet igår redan. Det här är första gången sedan jag bytte karriär 2006, som jag känner mig så här avslappnad. Redan när jag gick ut genom dörrarna på jobbet så kände jag mig lugn och fin och kände att semestern inletts på bästa sätt!

Nu vankas det två veckor av lugn och ro. Jag ska njuta varje dag. Förhoppningsvis blir det sol och bad varje dag. Men, jag är lite orolig för vädret. Prognoserna skiftar väldigt mycket, men jag hoppas självklart att regnet håller sig borta.

Nu ska jag gå igenom packningen en sista gång och packa ner det sista. Sedan är jag redo för att ta bussen till Jkpg Resecentrum 16.15! 17.05 går Swebus mot Landvetter. Ska bara komma ihåg att hoppa av bussen där. Jag brukar ju fortsätta in till Göteborg!

onsdag 15 mars 2017

Sista träningen!


Sista träningspasset innan den efterlängtade semestern är nu genomförd. Det var ett segt pass. Jag hade sadeln lite lite för lågt, men orkade inte kliva av cykeln och justera när jag kände det. Benen var inte riktigt så pigga som jag hoppades på. Men, tävlingsmänniskan Jenny lyckades pressa fram lite energi och jävlar anamma! Och det var en riktigt härlig genomkörare!

Jag är, som jag skrivit tidigare, så stolt över mig själv. Söndagen den 29 januari, tog jag beslutet att sätta igång med träningen på allvar, annars så skulle halvmaran bli ett oöverstigligt hinder. Målet var minst tre pass i veckan. En vecka senare, måndagen den 6 februari, tog jag beslutet att testa Bodypump igen. Målet var också att köra ett pass i veckan, fram till resan till Gran Canaria, och det skulle innebära 6 Bodypump-pass.

Och jag har kört 6 st Bodypump-pass. Jag kan inte påstå att jag älskar Bodypump, men jag tycker det är ruskigt kul. Nu behöver jag dock inte ha så hårda övertalningar med mig själv att jag ska köra Bodypump. Nej, nu är det en rutin.

Onsdagen den 15 februari satte jag mig på spinningsadeln och körde mitt första Activio 30 på Fitness24/7, och var fast. Och nu har det blivit 5 sådana här pass. Det känns lite tråkigt att det blir ett uppehåll på 2 veckor, men å andra sidan mår kroppen bra att göra lite andra pass emellanåt.

Jag har snittat på 3 pass i veckan, precis som målet var! Nu går jag in i en liten annan fas, tillfälligt. Jag har som mål att köra 2 pass i veckan på Gran Canaria! Det borde inte vara oöverkomligt! Får jag till 1 pass i vecken är jag nöjd med det! Väl tillbaka i Svea Rike, så är det nya mål som ska sättas. Jag vet så mycket att jag måste steppa upp något och nu komma igång med löpningen på allvar.

tisdag 14 mars 2017

Segt


Japp. Nu är det lite småsegt.Det är segt att inte sova bra, pga fullmånen. Det var segt att gå till busshållplatsen imorse när jag skulle till jobbet. Kanske inte så mycket för att jag var trött. För det var jag inte, trots taskig sömn. och jag slog upp de små blå redan strax efter 4 första gången. Nej, min kropp och mina muskler var (och är fortfarande) sega efter gårdagens bodypump. Jag får ingen direkt träningsvärk längre, så jag gissar att jag måste öka vikterna ännu lite till, men kroppen är som sagt seg, och det tar emot att anstränga musklerna.Jag var beredd på en seg dag på jobbet, men där gick jag bet. Det var segt att laga mat när jag kom hem från jobbet och det var segt att resa sig från köksstolen och börja packa.

På jobbet hann jag fixa med ett par bilder till ett arrangemang, eller jag redde inte ut det utan en kollega fick komma till undsättning. Jag och en annan kollega satt stora delar av förmiddagen och försökte reda ut en rapport. Nu har jag ett förslag på en utveckling på våra evenemangsrapporter. Jag och en annan kollega gick igenom ett litet bekymmer från helgen, och vi löste det relativt snabbt! Jag löste av R som var själv på turistbyrån så han fick lite mat i magen och lunch. Och på eftermiddagen fick jag efter lite lite flams och trams upp två artiklar på hemsidan! Lagom till att jag tänkte smita från jobbet lite tidigare så ringer telefonen som varit tyst hela dagen! Nu var det ett mycket trevligt samtal och jag kunde hjälpa arrangören med nästan alla frågor på en gång. :-)

Nu har jag lite att göra imorgon med, då jag har ett par uppgifter att fixa till arrangören, sedan har jag en sk hovmästarlista att göra. Minst en artikel ska skrivas och läggas upp på hemsidan! Sedan får jag se vad som dyker upp under dagen.

Men det kommer vara en småseg väntan mellan 17 och 18 i väntan på att jag slutar jobbet tills jag byter om och går till gymmet och spinnar! I vanliga fall så brukar jag jobba över, men nu har jag ju inte så mycket att göra... Ja, ja det löser sig.

måndag 13 mars 2017

Veckoplanering


Nu börjar det dra ihop sig på allvar! Och som vanligt har jag en "miljon saker" att hinna med.

På träningsfronten blir det ganska lugnt faktiskt. Jag har bara planerat in Bodypump 60 min ikväll, och Spinning Activio 30 min på onsdag. Jag ska försöka hinna med promenader på lunchen också, bara för att hålla igång.

Annars så ska det ju packas, jag kommer nog börja packa som imorgon, men jag har självklart redan börjat plocka fram lite kläder och så.

Sedan så ska minnet på kameran tömmas på bilder, detsamma gäller mobilen, kylskåpet ska rensas, återvinningen ska slängas, eller kanske inte själva återvinningen men plast, glas, aluminium, ja ni fattar, det ska dammsugas en gång till, renbäddas, semesterläsningen ska plockas fram. Nu fick jag fyra helt fantastiska böcker i present i torsdags, men ska alla med? Ska jag ha ännu fler böcker? Film/TV-serie/Dokumentär ska laddas ner på surfplattan så jag har något att roa mig med på planet!

På jobbet har jag ett par biljettsläpp den här veckan, ett ska jag visserligen bara trycka på knappen, så är det uppe till försäljning, så det ska väl hinnas med. Jag har förberett en lathund så mina kollegor vet vad jag gör inför arrangemang. Jag ska till teatern för att hämta babskvitton och byta affischer, måste ringa supporten då en kampanj inte fungerar och jag ska fixa några biljetter till en kund. Ambitionen är att ha jobbat klart till lunch på onsdag, så har jag onsdag eftermiddag, torsdag och fredag fram till lunch på mig att "bara" ta hand om akuta saker! Vi får väl se i vilket skick jag lämnar jobbet 11.54 på fredag (har tänkt hinna med 11.55-bussen hem). Jag känner väl som vanligt att jag har en miljon ogjorda saker när jag lämnar jobbet. Men, just nu känns det som att jag ligger i väldigt bra fas. Jag fick jobbat undan jättemycket redan förra veckan.

Ni behöver inte vara oroliga för att jag outat att jag ska iväg. Huset jag bor i är långt ifrån obebott, och jag har bra och uppmärksamma grannar! :-)

lördag 11 mars 2017

Lördagsträning

Efter totalt 5 km på löpbandet!
Om jag kände mig nöjd och stark igår efter lunchpasset då jag orkade springa 2,5 km i ett svep, så är det inget mot vad jag känner idag! Jag hade egentligen tänkt mig två vilodagar nu inför måndagens bodypump-pass, men av någon anledning så tog jag 8.45-bussen in till stan och begav mig till gymmet. Strax efter 9.30 stod jag på löpbandet.

När jag åkte till gymmet så hade jag ingen plan på hur långt eller länge jag skulle köra på bandet, men när jag ställt mig på plats så var beslutet taget. Minst 3 km totalt idag med. Jag visste dock inte hur länge/långt jag skulle orka springa då jag ju sprang igår med, och jag är då långt ifrån något som skulle kunna kallas för toppform! Idag var i alla fall inte tiden den viktiga utan längden.

Efter 300 meter (5 min) så började jag springa. 1 km var inga som helst problem. Framemot 1,5 km började jag faktiskt känna mig lite lite trött, men knatade på. När det närmade sig 2 km var jag beredd att sluta springa vid just 2 km och sedan gå en liten stund, men, jag passerade 2 km:s-gränsen. Målet var sedan 2,4 km (mitt löpband "mäter i 400-metersintervaller"), men när jag ändå klarat 2,4 km så tänkte jag att jag ska nog klara 100 meter till. 2,5 km kom och jag började bli riktigt trött. Men, nu hägrade 3 km-markeringen. Så jag nötte 100 meter, ytterligare 100 meter och så vidare, tills jag faktiskt sprungit i 3 km! Efter de här 3 km:arna så var målet 5 km totalt på bandet, men blandat gång och löpning. Så jag gick 300 m, för att komma "varvet" runt, innan det var dags att springa 400 meter, sedan blev det gång 400 meter, löpning 500 meter och 100 meter promenad.

Jag är så sjukt stolt över (och imponerad av) mig själv. Att jag mindre än 24 timmar efter att jag kört 3 km på löpbandet, faktiskt ställer mig på löpbandet igen och kör 5 km. Och dunkar till med 3 km löpning i ett svep!


Efter passet på löpbandet så passade jag på att köra lite styrketräning, då bussen ändå inte skulle gå förrän om ca 30 min. Så det blev lite axlar, bröst och biceps innan jag avslutade med utfall och squats.

Så här knappt fyra timmar efter att jag klivit av löpbandet, är jag riktigt mör i kroppen, och behagligt trött. Man får ju hela tiden höra att man blir mycket piggare av att träna. Jag känner mig dock trött flera timmar efter ett träningspass, och har i princip alltid gjort det. Men, kanske att jag känner mig lite lite piggare generellt!

Imorgon blir det med all sannolikhet vilodag. Fyra pass på en vecka, är mer än väl utfört arbete! Nästa vecka har jag bara planerat att köra bodypump på måndag och spinning på onsdag. På lördag (om exakt en vecka) så bär det av till Gran Canaria för två veckors semester och firande av min födelsedag! Sedan syrran och hennes C kommit igång med sin träning, så har de varit övertygade om att vi kommer träna under den här semestern. Jag har och är inte lika övertygad, men vem vet, kanske måste jag klämma till med ett par pass på hotellets gym ändå! Ett litet löppass i värmen vore nog inte så tokigt det heller! Nu verkar det ju som att jag ändå kommit igång med träningen...

fredag 10 mars 2017

Just idag är jag stark...


Idag blev det ett litet lunchpass minsann. Jag är mäkta stolt över mig själv att jag faktiskt genomförde det här passet. Redan efter spinningen i onsdags så började jag fundera på om jag inte skulle träna idag. Igår tyckte jag fortfarande att det var en bra idé. När jag vaknade imorse tyckte jag inte att idén var lika briljant. Men, efter att förhandlat lite med mig själv, så beslutade jag mig för att ändå packa träningsväskan. När jag kom till jobbet hade jag ännu inte bestämt mig för om jag skulle träna på lunchen eller efter jobbet, och jag velade fram och tillbaka en bra stund. Men till slut bestämde jag mig för, trots att jag fortfarande inte var det minsta på att träna, att gå till gymmet och köra lite löpband!

Så, jag masade mig iväg till gymmet strax innan 11.30, bytte om, klev upp på löpbandet. Inledde med 5 min uppvärmning, därefter påbörjade jag projekt löpning. Planen var från början att bara köra 10 min löpning och sedan 5 min promenad/nedvarvning för att ev köra någon axel- och bröstövning på gymmet. Men, när jag sprungit i 10 min så kände jag mig fortfarande hyfsat pigg, så jag fortsatte. Planen var då att köra 15 min löpning totalt. Sedan ändrade jag mig till att jag ska försöka springa 2 km i ett svep. Eller varför inte 2,5 km? Så jag knatade på, och fram till 2,2 km ungefär var det inga problem. De sista 300 metrarna var lite tuffare, men jag kämpade på och när löpbandet visade 2,9 km (jag började springa på 0,38 km) så minskade jag på tempot och gick de sista 100 metrarna i mål. Totalt blev det alltså 3 km på löpbandet på tiden 24.56. Jag började löpa efter 5 minuters uppvärmning, och sedan knatade jag på tills skärmen visade 2,9 km, jag glömde kolla vad tiden stannade på, men det var (nog) 23 minuter ungefär. De sista 100 metrarna blev nedvarvning.

Efter löpbandet så körde jag faktiskt en axel- och en bröstövning. Det vore ju synd att säga att jag orkade lägga på några direkta vikter.

Men, jag är så sjukt stolt över mig själv. Som trots att varenda cell i kroppen protesterade mot träning ändå gick till gymmet och körde ett litet lunchpass. Inte på grund av träningsvärk, tro det eller ej, utan för att jag helt enkelt inte ville. Det var bara att försöka sätta in operation övertalning. Och när klockan närmade sig 11.30 så var det bara att lyfta på rumpan från kontorsstolen, hämta ytterjackan och träningsväskan och knata iväg till gymmet!

Nu har jag bara två inplanerade träningspass kvar innan semesterresan, det är på måndag och onsdag. Men, vem vet det blir kanske ytterligare något pass!

onsdag 8 mars 2017

Onsdagsspinning

Jag är den till höger i bild...
30 minuter. 8 låtar. 2-3 intervaller/pulstoppar i varje låt. Där har ni min onsdagsspinning! Idag genomförde jag mitt fjärde spinningpass, på fyra veckor. För varje pass orkar jag lite mer i varje intervall/pulstopp, jag orkar lägga på lite (om än ytterst lite) motstånd vid intervallerna. Jag gillar att ledaren inte byter låtar varje vecka. För nu vet jag vilka låtar som kommer. Jag vet hur intervallerna är. Och jag vet när jag ska peppa mig själv extra mycket då jag vet att jag att mjölksyran kryper lite närmare, och hjärtat (pulsen), benen och hjärnan säger "nu är det nog! Jag orkar inte mer! Jag kliver av här!".

Nu börjar hjärnan och min inre röst peppa istället för att påpeka att det är jobbigt och att jag inte tyar mer! Visst, det är jobbigt. J*kligt jobbigt emellanåt. Men, nu börjar jag få upp flåset. Jag orkar pressa mig så pulsen kommer upp mellan 90-95% om inte mer när den är som högst. Jag älskar det faktum att den där tjuriga vinnarskallen, som verkligen hatar att förlora nu verkligen börjar kika fram lite mer för varje pass! Och känslan när jag är så trött och hjärtat pumpar på för fullt och jag vill bara gå av cykeln, och jag vet att jag har en låt kvar. En ruskigt bra låt, med två underbara pulstoppar. Den går inte av för hackor den känslan.

Känslan när den åttonde låten är över och jag hjärtat slår och slår, jag flåsar som aldrig förr och försöker få ner andning och puls, men allt jag orkar är att liksom hänga över styret i en liten stund. Den är helt ljuvlig!

Nu ska jag bara förflytta den här energin, jävlar-anamman och tjurskalligheten till löpningen. Jag ska springa några extra meter, fast jag är jättetrött. Jag ska inte stanna till och börja gå så fort jag känner att det börjar gå emot lite lite grann.

Jag kommer påbörja löpträningen på allvar inför halvmaran när jag kommer hem från Gran Canaria, vem vet, det kanske blir en liten joggingrunda på den där kanarieön!

Sedan 29:e januari så snittar jag på tre pass i veckan. Men, det är inte så att jag riktigt än känner att jag ÄLSKAR att träna. Jag ser inte fram emot gymmet, löpningen, bodypumpen, spinningen, promenaden eller vad det nu kan vara. Jag måste fortfarande tala om för mig själv att idag ska jag... Och när jag börjar känna efter hur trött jag är, eller hur skönt det ändå vore att bara åka hem och lägga mig i soffan, ja då är det inre övertalning som pågår. Men, när jag väl är på plats så tycker jag det är kul, och skönt. Jag börjar dock längta lite lite efter mina spinningpass, och det är ju ändå ett framsteg!

Men, en sak vet jag. Inatt kommer jag sova riktigt riktigt skönt! Jag sover alltid extra bra efter Bodypumpen och spinningen.

Känslan efter 30 min Activio på cykelsadeln!

tisdag 7 mars 2017

Semesterhjärna


Av någon anledning så har min hjärna redan gått på semester. Det märks framför allt på jobbet. Jag läser uppenbarligen inte igenom det jag ska ordentligt, och jag misstolkar mail som mina kollegor skickar! Vid ett biljettupplägg jag gjorde igår så skrev jag fel datum! Tur jag upptäckte det innan evenemanget släpptes. Hur ska detta gå de sista dagarna? Det blir till att skärpa sig extra mycket!

måndag 6 mars 2017

Nedräkningen har börjat...

...på allvar nu. Nästa vecka, kan ni fatta, nästa vecka är det äntligen dags för resan till Gran Canaria! Visst flyget går inte förrän på lördag, men det är ändå nästa vecka!

Jag har nu 8,5 arbetsdag kvar. Då vi ska lyxa till det och bo på hotell på Landvetter natten innan, så påbörjas resan redan på fredag nästa vecka. Jag har efter visst velande bestämt mig för att jobba fram till lunch. Drar hem med 11.55-bussen, käkar lite, kollar igenom packningen ytterligare en gång, kanske två gånger... Sedan tar jag 16.15-bussen från samhället där jag bor och kl. 17.05 går bussen till Landvetter!

Jag har ett ynka Bodypumppass kvar (inplanerat). Kvällens pass var tungt, då jag var rejält stel i framför allt låren. Men, trots det så ökade jag på vikterna på ett par övningar. Och jag klämde till med ett par extra repetitioner mot vad jag tidigare klarat på de övningar som jag har svårast för. Det är utfallen och den sista magövningen!

Jag har två spinningpass kvar. På onsdag och nästa onsdag. Och jag ska köra sk*ten ur mig på dessa två pass!

Jag vill få till minst ett löp-/& gympass till också!

Som ni märker, så är semestern nära nu!!

Typ så här känns det nu!

lördag 4 mars 2017

Lördagsfys


I förmiddags var det dags för ett bodypump-pass. Det var det fjärde i ordningen, och nu börjar jag få till tekniken. Att säga att jag är stark vore en stark överdrift. Eller, det är väl det jag är kanske. Jag må inte ha så mycket vikter på skivstången, jag har 1,25 kg resp 2,5 kg beroende på vilken övning det är. Men jag går dit, jag kör utifrån mina förhållanden. Jag är (i min värld) störst av alla på plats, svagast, stelast, kommer inte ner så långt när vi kör squats och utfall, och jag har typ noll koordinationsförmåga. Men, jag är där och jag ger allt. Även om jag inte alltid orkar hela låten. Men, jag orkar ett par repetitioner mer än jag gjorde sist gång.

Och jag vet att man inte ska jämföra sig med andra, men det är svårt att inte göra det...


onsdag 1 mars 2017

Därför älskar jag spinning!

Känslan efter typ varje
spinningpass!
Jag har ju i några tidigare blogginlägg skrivit att jag älskar spinning. Och det gör jag. Har älskat det sedan jag klev upp på en spinningcykel första gången, och det var för drygt 20 år sedan! Visst, jag hade en period då jag inte älskade spinning, men det berodde på att vi bytte gym med fotbollen, och just den ledaren lyckades aldrig peppa mig! Och ja, det är via fotbollen som jag kom i kontakt med spinningen!

Det jag älskar med spinning är att enskild träning fast i grupp. Man trampar på helt utifrån sin egen förmåga! Det är lätt att lära sig. Och när musiken börjar spela så är det svårt att inte trampa loss! Just nu är det väldigt väldigt bra låtar på det här 30 min intervallpasset jag kör. Det går helt enkelt inte att hålla igen.

Jag älskar att jag, trots att det bara är tre pass med ledare som jag kört, så känner jag att tekniken sitter lite lite bättre, jag är inte lika tung mot handtagen längre och jag känner att benen blivit starkare och orkar mer.

Jag älskar att jag för varje spinningpass orkar pressa mig lite lite mer än jag gjorde på förra passet. Jag orkar ta ett par tramptag mer vid intervallerna än jag gjorde förra veckan. Att jag är mer eller mindre svimfärdig mot slutet av passet och illamåendet kryper närmare och närmare det gör mig absolut inget. För känslan när sista låten är klar och passet är över är helt underbar! Jag överlevde ännu ett pass. För det blir inte lättare ju fler gånger du spinnar. Nej, för ju bättre tränad du blir, desto mer kan öka motståndet och pressa dig ännu mer!

En annan sak som jag älskar med spinningen, är att det får (fått) mig att faktiskt orka pressa mig lite mer, fast jag är dödens trött. Jag kan plocka fram lite extra energi som jag inte hade en aning om att jag hade...
Det är viktigt att man matchar
outfiten med ansiktsfärgen...

måndag 27 februari 2017

Dagens träning!

Bilden till vänster: Munksjöbron, där målgången för
halvmaran är. Övre till höger: innan passet. Nedre till höger:
efter passet och nedvarvning. På väg att hämta lite käk...
Måndagar har ju gått och blivit min bodbypumpdag. Jag har ju ändå tränat bodypump tre måndagar i rad nu. Men idag hade jag inte möjlighet till det, då det var ett litet kvällsmöte inplanerat. Jag skulle självklart bara kunnat skippa träningen idag. För jag har tänkt att köra bodypump på torsdag istället. Men det var inget alternativ. För om jag skippar ett pass, så skippar jag lätt nästa. Und so weiter...

Från början var planen att köra ett pass på löpbandet på 30 min på lunchrasten. Men, så igår så slog mig tanken att jag måste börja springa utomhus. För om jag bara kör löpband så blir jag bra på just löpband. Och jag vill ju få till löpningen på asfalt och grus. Den där löpningen som jag egentligen bara älskar! Men, som jag av flera anledningar helt tappat. Att jag väger x antal kilo för mycket gör ju inte saken bättre... Så igår packade jag träningsväskan för utomhuslöpning.

Så ni kan ju gissa hur taggad jag var på att kubba utomhus när jag upptäckte att det regnade. Att jag knappt tog mig upp för backen till bussen imorse, gjorde inte saken bättre. Förmiddagen på jobbet gick rackarns fort och helt plötsligt var det dags för lunchrast. Jag visste att det var regnigt och ruggigt, men det var bara att ta på sig löparoutfiten och snöra joggingskorna. Jag hade redan från börjat planera att gå och jogga runt Munksjön. En sträcka på ca 5 km. Jag visste att det skulle ta ca 40-45 minuter. Hur lång lunchrast jag har? 1 timme. Och ja, jag måste även duscha och äta något. Men, då jag jobbade lite igår (ca 30 min) och med övertid ikväll på 2,5 timme, så är det inget problem med en längre lunch. Är det en dag då jag har mycket att göra, så lägger jag självklart inte in ett så här långt träningspass på lunchen.

Jag kickar igång en spellista på Spotify, kör en liten uppvärmningspromenad på ca 5 min innan jag börjar jogga. Efter typ halva första låten på Spotifylistan så vägrar mobilen spela mer. Jag blir självklart småirriterad. Men, jag har varit med om det förut. Inte att den lägger av så snabbt men ändå. Tror det har med vibrationerna att göra då jag hade mobilen i en byxficka... Det var bara att mata på där i småregnet. Rundan påbörjades precis vid/under Munksjöbron och sedan sprang jag söderöver mot Munksjöstaden (ni som bor i Jkpg-trakten vet vad jag pratar om) och målet var att orka jogga först till Shellmacken och om det mot all förmodan fanns lite energi kvar till "toarullen". Och det gick bra. Jag orkade till och med en bit längre än till "toarullen". Men sedan tog det typ tvärstopp. Det var bara att börja gå. Därefter var det blandat med jogging och promenad. Bitvis gick det väldigt väldigt långsamt, men jag kämpade mig ett par meter längre än jag trodde jag skulle orka vid varje joggingsektion. Och det är skönt att veta att den där kämpaglöden finns någonstans långt där inne. Jag tog helvarvet runt Munksjön och stängde inte av klockan förrän jag var tillbaka där jag började. När jag kikade på mobilen så säger GPS:en att jag tillryggalagt en sträcka på 5,8 km. Tiden var 45 min 50 sek. Jag vill inte tro på att den sträckan stämmer. Jag vill ha att den är lite kortare. Så det blev till att kolla hur GPS:en mätt på Funbeat när jag var tillbaka. Och, jag kan inte se att GPS:en gjort några utsvävningar. Så sträckan stämmer kanske trots allt.

Rundan...
Tiden är ingen höjdartid, men just nu är inte tiden det viktigaste. Varje löpsteg jag tar är en seger. Och att jag i alla fall orkade lite drygt 2 km innan jag behövde "stanna" och gå är jag mer än nöjd med. När jag är tillbaks från Gran Canaria, då börjar uppladdningen på riktigt inför halvmaran. Då måste jag få till minst ett par löppass i veckan. Samtidigt vill jag fortsätta med Bodypumpen och spinningen...

lördag 25 februari 2017

Skönsång!

Ber om ursäkt för den dålig bildkvalitén.
Igår besökte Tommy Körberg och Peter Dalle Jönköpings Konserthus. Jag var (självklart) på plats. Jag älskar herr Körbergs röst! Det här var inte en renodlad konsert där Körberg sjöng hela tiden. Nej här blandades sång och musik med humor.

Ska jag vara helt ärlig så var det inte den bästa föreställningen jag sett. Det var lite för lite "kända" låtar från Körberg. Men, å andra sidan var jag beredd på detta. Det var absolut inte dåligt, och Peter Dalle drog ner en hel del skrattsalvor och applåder, men han gav oss även lite att tänka på...

Jag fick ju i alla fall höra "Stad i ljus" och "Fait Accompli", så jag kan inte klaga allt för mycket. Föreställningen får en stark trea i betyg. Och, Körberg är ju alltid Körberg! :-)