På mitt jobb har det blivit någon form av "träningshysteri". Det tränas till höger och vänster. Det pratas träning när man kommer på morgonen, vid frukostfikat... De som har möjlighet tränar på lunchen, jag är en av dem, sedan får jag dock dåligt samvete för att lunchen blir lite för lång... Självklart har jag jobbat ikapp den förlängda lunchen innan, eller så jobbar jag över lite, men ändå.
Vi är ett gäng på jobbet som ska springa Jönköpings Marathon och Halvmarathon. Självaste chefen ska göra IRONMAN 70.3 Jönköping. Så självklart tränas det inför detta. Några av oss, jag är en av dem, har dock lite ångest inför vad vi gett oss in på.
När jag kommer till jobbet i måndags så tisslades och tasslades om helgens träningseskapader. Det hade tränats inför IronMan och maran/halvmaran, en hade sprungit 8 km, en annan 12 km och så jag som hade kämpat och plågat mig genom 5 km!
Just nu känns halvmaran mer eller mindre omöjlig att besegra. Jag orkar ju knappt springa 1 km i ett svep. Hur har jag lyckats få det att gå så långt? Det är långt kvar säger du. Visst säger jag. Men helt plötsligt så är det den 19 augusti...
Men, jag kämpar vidare. I måndags blev det ju ett spontanpass på lunchen. Väskan var ju ändå kvar på jobbet sedan förra veckan då jag planerade att träna, men som aldrig blev av...
I går var träningsväskan med till jobbet igen. Men istället för att spinna, eller träna på löpbandet så valde jag att springa utomhus! Jag hade "ritat" upp en runda på ca 2,7 km. Men lyckades springa fel typ det första jag gjorde. Nu blev det ingen jätteomväg, men en uppförsbacke jag inte planerat... Just nu känns uppförsbackar väldigt jobbiga. Där har jag verkligen något att träna på inför halvmaran. Jag fick testa bansträckningen lite då jag övade lite på målgången i och med att jag sprang över Munksjön. Det var ingen vacker målgång. Men, det ska väl rätta till sig. ;-) Precis när jag skulle stänga av Funbeatappen och se hur långt jag lufsat runt så stänger mobilen av sig. Typiskt. Jag som hade sett till att jag hade nästan fulladdat batteri när jag gav mig iväg då jag vet att den är lite kinkig i kyla... När jag fick igång mobilen igen så visade appen att jag fått ihop 2,95 km på en tid av 22.05 ungefär. Det kan ju stämma då telefonen stängde av sig själv kanske 25 meter innan jag var framme vid målet!
Det är väl mer eller mindre överallt som det pratas träning. Och börjar en människa att träna, så är det just det som gäller och inget annat. Då läggs allt in på Instagram eller FB och alla kilometrar man gått och jag har själv gjort precis så.
SvaraRaderaMen ibland känns det så dumt. Numera är det som att diplom att visa upp.
Jag hejar på dig ändå; jag tycker att du gör det så bra!
Elisabet: Jag vet, visst är det dumt. Jag är ju likadan. :-)
RaderaJag håller verkligen med dig Jenny. Jag förstår överhuvudtaget ingenting av detta men det beror kanske på att jag bor i ett land där man verkligen inte håller på så. Visst det finns gym och pt och folk som förstås tränar. Men denna HYSTERI som du själv beskriver är ju faktiskt inte klok. Motion är bra, ingen säger något om det. Men idag säger man ju att cirka en halvtimmes promenad (inte powerwalk) tre gånger i veckan är mycket bättre än den här sortens faktiskt plågsamma övningar. Många yngre får dessutom problem med hjärtrytmrubbningar och senare upp i åren också ledproblem och annat som kan härledas till att man överbelastat systemet. Som viktnedgång fungerar motion av det här slaget dåligt, det vet man också. Det är "bara" att se över matvanorna, äta enbart tre gånger om dagen och inte för sent på kvällen, skippa det svenska "fikat" och äta mindre portioner av allt, möjligen med mindre kolhydrater, lite typ LCHF. Har man godis- och sockersug brukar det vara en av bovarna som gör att man trillar dit igen. Det här med att varenda kotte springer omkring och räknar hur många steg man tar per dag är ju helt absurt - sånt höll man väl inte på med förr och det är ju en enorm stressfaktor. Som i sin tur förhindrar viktnedgång (genom kortisolpåslag) om det nu är det man i första hand vill åt. Men vad du än ägnar dig åt - Lycka till iallafall!!
SvaraRadera