lördag 16 september 2017

Snart i mål!


Idag var det långpass på schemat. Enligt träningsprogrammet var det 45 minuter enligt 5-minutersprincipen som gällde. Passet är helt enkelt indelat i 5-minutersblock, där man tar ett block i taget. Man ska jogga så länge man orkar inom "5-minutersblocket" och sedan ska man promenera tills 5 minuter har passerat. Sedan joggar man igen tills man inte orkar längre och promenerar fram tills det gått 10 minuter. Och så vidare. När man orkar jogga 5 minuter i sträck passerar men den första 5-minutersgränsen och påbörjar ett nytt block. Ex. orkar man jogga i 8 minuter blir det gång/promenad därefter fram till 10 minuter...

I och med att jag faktiskt har lyckats öka sträckan och antal minuter på varje lördagspass, så var målet att klara 4 km löpning idag i ett svep. Jag hade ytterligare ett mål och det var att faktiskt klara 4,25 km idag. Jag visste att jag skulle få kämpa rejält för att klara detta, men ändå inte omöjligt! För en gångs skull så hade jag kollat upp de olika kilometerpasseringarna för att veta när jag passerat målet 4 km. Egentligen så borde jag ju vid det här laget veta hur långt jag joggat med tanke på att jag lufsat runt Rocksjön flera gånger. Men, i och med att jag börjar på lite olika ställen så har jag aldrig full koll... Men idag så skulle jag minsann veta!

Innan jag kommer fram till dagens startpunkt så körde jag ett litet peptalk, där jag påminde mig själv att jag inte ska bry mig om hur det har gått de tidigare lördagarna. Jag kör utifrån dagens förutsättningar. Orkar jag bara jogga 3 minuter så är det helt ok...

Väl framme vid startpunkten så var det bara att kicka igång spellistan och trycka igång tidtagningen på löparklockan och lufsa iväg. Första kilometern är lite småseg, men å andra sidan så är det liksom uppvärmningen. Andra kilometern känns helt ok faktiskt. Tredje kilometern börjar bli lite seg, men fortfarande helt ok. Det känns som att jag orkar hålla ett hyfsat jämnt tempo. Fjärde kilometern, då börjar det bli tungt. Men, jag lufsar på. Stegen kommer fortfarande av sig själv. Det går långt ifrån snabbt, men det är inte heller meningen. När jag har 100-200 meter kvar till 4 km-gränsen då känner jag att har nog gett allt jag har. Men, samtidigt så hägrar ju nästa mål, 4,25 km (perfekt placerad i en "korsning"), så jag kämpade vidare. När jag sedan närmade mig denna magiska gräns så tänkte jag att jag borde ju klara ytterligare 250 meter. För om jag klarar 4,5 km idag, så bör jag ju klara 5 km nästa lördag. Så jag kämpar vidare. De sista 25 metrarna orkar jag till och med att öka tempot lite.

När jag passerat 4,5 km så stänger jag av tidtagningen, men upptäcker att jag har vanliga klockan "framme" och inte tidtagningen. När jag får fram tidtagningen igen så har klockan stannat på 36 min 38 sek. Vilket gör att jag blir besviken. För jag skulle ju träna 45 minuter. Nu vet jag ju inte hur lång tid det tog att jogga 4,5 km. Efter några minuter inser jag ju att jag mycket väl kan ha klarat sträckan på 36 min 38 sek. Samtidigt kommer jag på att jag skulle ju träna 45 minuter...

Men, jag är så rackarns glad att jag faktiskt klarat 4,5 km i ett svep. Så jag bryr mig inte om att jag inte körde hela tiden (45 min)! :-) När jag fört in tiden och sträckan på Funbeat så ser jag att tiden är korrekt. Jag jämför med tiderna/hastigheten från tidigare pass och ser att jag hållit samma tempo som tidigare. Ska jag vara helt ärlig så sprang jag lite snabbare än förra veckan, men samtidigt så kändes det bättre idag än förra lördagen!

Vad som är extra kul är att jag inte kände mig helt slutkörd efter det här passet. Visst jag var trött. Rejält trött. Men det var inget illamående som jag haft vid några tillfällen. Det var inte heller så att jag knappt kan ta ett steg framåt. Nej, det gick förvånansvärt bra att promenera de 300 metrarna till busshållplatsen. För det hade jag bestämt sedan tidigare. Att jag tar bussen tillbaka till Östra Centrum och kontoret där jag hade min träningsväska med ombyte mm. För har jag klarat 4 km (med råge) så är det ok att ta bussen tillbaka och inte gå hela vägen... Men, kan det ha vänt lite nu? Kan det vara så att jag börjar känna av de positiva effekterna av träningen?? Jag hoppas på det!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar