tisdag 31 januari 2017

Matutmaning

Jag kan verkligen köra fast vad gäller matlagning. Å ena sidan tycker jag det är (rätt så) kul att laga mat. Men, jag tycker inte det är så fasligt kul att laga mat till mig själv. Jag har inga problem att handla till min matlagning. Men det är det där att komma på något att äta... Så för att utmana mig lite i år gällande maten så har jag en liten utmaning. Minst en gång i månaden ska jag göra, för mig, en ny rätt. I somras började med att göra en ny rätt varje vecka, men det blev för övermäktigt.

Så, lagom till månadens sista dag var det dags att ta tag, i månadens nya rätt. Och hör och häpna jag har aldrig gjort något så enkelt som pastagratäng i hela mitt liv! Men efter att ha pratat mat med en jobbarkompis som gav tips på vad jag kan göra av min överblivna tacofärs så fick jag idén att göra en pastagratäng. Men då jag redan gjort en köttfärspaj av tacofärsen så fick jag tänka om. En snabbgoogling senare så var beslutet taget. Det blir pastagratäng med kryddig korv.


Pastagratäng med kryddig korv 4 port (enligt receptet, för min del blev det 6 portioner!)

Ingredienser:
350 g pastaskruvar (glutenfria)
150 gfryst broccoli
140 g bacon
Chorizo (eller annan kryddig korv) (glutenfri)
1 rödlök
1 röd paprika
2,5 dl matlagningsgrädde
2 msk pesto
2 dl riven Västerbottenost

Gör så här:
Värm ugnen till 250 grader.
Koka pastan enligt förpackningens anvisningar. Lägg i broccolin när det återstår 2 minuter av koktiden. Klipp baconet i bitar och stek,
Skär korven i sneda skivor. Skala och hacka löken. Dela, kärna ur och strimla paprikan. Låt steka med baconet.
Blanda i grädde och pesto och låt koka upp. Blanda med pasta, broccoli och ost. Lägg i en form.
Gratinera i 10 minuter och servera med en tomat- och löksallad.

Receptet kommer från: Hemmets Journal

måndag 30 januari 2017

Spontanträning!


Förra veckan hade jag planer på att träna på lunchen. Men av olika anledningar så blev det aldrig av. Och inte nog med det, jag lät väskan stå kvar på i ett par dagar, och i fredags glömde jag den faktiskt. Så döm om min egna förvåning när jag idag vid 11.30, tar beslutet att gå och träna på lunchen. Jag menar, jag tränade ju igår, och började få en hyfsad träningsvärk. Men, detta stoppade tydligen inte mig idag. Så 11.50 stod jag där på löpbandet på ett av stadens gym, och körde ett 30-minuterspass.

Det blev följande fördelning:
Gång 5 min
Joggning 10 min
Gång 2,5 min

Joggning 5 min
Gång 2,5 min
Joggning 3 min
Gång 2 min
På dessa 30 min kom jag 3,44 km minsann.

Så nu har jag 8 km i benen på två dagar. Problemet är att jag ska orka 21 097,5 meter den 19 augusti. Det känns fruktansvärt långt kvar till den ev formtoppen. I nuläget har jag visserligen inga som helst planer på att faktiskt ta mig runt halvmaran springandes konstant. Nej, jag är mer än glad om jag skulle orka springa 10 km, sedan får jag varva gång med löpning!

Men, det är bara att kämpa vidare. Det ska dock bli spännande att se hur stel jag är imorgon bitti. Men kanske framför allt fram på eftermiddagen...

måndag 23 januari 2017

Hej hopp!

Bilden har absolut inget med texten att göra.
Jag råkar bara älska utsikten från Kopparklinten i Trollhättan!
Ni behöver icke varen oroliga. Jag lever och mår bra. Det händer dock inte så mycket spännande i mitt liv just nu, och då är det svårt att komma på vad man ska blogga om. Jag "försöker" bli av med en envis förkylning så jag kan börja träna igen. Har inte tränat sedan den 10 januari. Just nu känns det väldigt avlägset att klara av 21 097,5 meter den 19 augusti... Förra veckan var det till och med så illa att jag faktiskt var hemma från jobbet 2,5 dagar. Fast det är ju inte så lätt att jobba när rösten är borta...

Det går inget vidare med FlyLady:andet heller just nu. Jag får vara glad om jag mäktar med att dammsuga en gång i veckan och om jag får till mitt 15-minutersstäd åtminstone en gång i veckan. Sinken, den shajnas på sin höjd en gång i veckan. Men, jag röjer alltid undan på diskbänken och i diskhon varje kväll. Så även om sinken kanske inte skiner/blänker varje dag, så är den i alla fall ren från massa disk!

Vad mer då? Jo, jag har sett hela säsong 4 av Sherlock, och nu är det som ett vacuum. Vad ska jag nu se på? Jo, jag har kickat igång projekt "Harry Potter". Nu ska alla böckerna läsas. Jag har inte läst dem innan. Och så ska självklart filmerna ses. Igen. För dem har jag sett. Flera gånger om.

tisdag 10 januari 2017

Långt kvar till formtoppen...


Tisdagen den 10 januari har varit en seg dag. Det började redan imorse. Jag fattade knappt vad det var som lät när reveljen kickade igång. Tog mig upp ur sängen, men blev sittande på sängkanten en rejäl stund innan jag tog mig i kragen och gjorde mig i ordning för dagens arbetspass. Idag har inte energin varit på topp, den saken är klar. Men det är bara att gilla läget att jag har sådana dagar!

Seg och inte det minsta sugen på att träna så tog jag mig ändå till gymmet för lite lunchträning. Just nu försöker jag bara få till en rutin att börja träna, så just lunchträning på ca 30 min är alldeles lagom för tillfället. Idag blev det löpband i 35 min. Till slut fick jag ihop 15 min joggning, men jag var nära att ge upp joggingen redan efter någon minut. Men, jag kämpade på och klarade av mina tre stycken femminutersintervaller! Efter passet så var jag helt slut i benen. Det har visserligen släppt lite nu, men jag känner att jag är lite stel...

Eftermiddagen på jobbet rullade på i sakta mak. Idag har stora delar gått åt till att invänta svar från diverse personer för att kunna jobba vidare. Strax innan jag slutade för dagen så fick jag de svar jag behövde, så jag vet vad jag ska göra imorgon på jobbet i alla fall!

lördag 7 januari 2017

Lördagsfys


Det tränas till höger och vänster runt omkring mig. Jobbarkompisar kör flera lunchpass i veckan, och vem vet hur mycket de tränar utöver det! ;-) Vi är ett gäng som anmält oss till Jönköpings halvmaraton som går av stapeln i augusti i år, ja en av mina kollegor ska till och med  springa hela maran. Chefen, han ska minsann göra IronMan 70.2 i Jönköping i år! Syrran har också börjat träna igen. Och jag är så stolt över henne. Hon har inte bara börjat träna igen efter en sisådär tre års vila. Nej hon har även vågat sig på att köra ett bodypumppass. Trots att hon varit övertygad om att träningsfascisterna på dessa pass skulle glo på henne, och undra vad 17 hon gör där!

Jag är ju då en av dessa som ska köra (springa) halvmaran, och jag inser att jag måste nog börja träna lite mer för att ha en chans att ta mig runt över huvud taget! Idag blev då ett pass på gymmet på lördagsmorgonen.

Jag började med löpbandet:
5 min promenad, 15 min joggning, 8 min promenad, ca 4 min joggning (minns inte exakt) och så ca 3 min långsam promenad/nedvarvning. Totalt 35 minuter på löpbandet. 3,91 km verkade jag komma också!

Men då jag hade nästan en timme tills bussen gick så var det bara att köra på lite till, så det blev även lite träning av:
magen 3x10 rep (14 kg)
ryggen 3x10 rep (14 kg)
rygg plus biceps(?) 3x10 rep (28 kg)
balansträning på steppbräda 10 rep med varje ben
tåhävningar 10 st
situps 10 st
armhävningar (på knä) 5 st

Totalt blev det 60 min träning plus stretching.

Jag tror dock jag måste börja träna mer fokuserat på halvmaran nu. Men skulle jag komma lite lite i form inför Gran Canaria i mars är det ju en härlig bonus! :-)

fredag 6 januari 2017

What's going on???


Nu börjar jag bli riktigt mörkrädd. För något är det som spökar. Den saken är helt klar.

Natten till igår lyckas mobilen stänga av sig själv, vilket gjorde att reveljen inte gick igång. Tur i oturen så tändes stjärnan jag har hängandes i sovrumsfönstret bara ett par minuter efter att reveljen skulle gått. Den går nämligen på timer! Så jag vaknade av att det var typ ljust i sovrummet... Annars hade jag med all sannolikhet försovit mig för typ första gången i mitt liv. Visst jag har kommit försent, men aldrig pga försovning.

Idag vaknar jag strax före 06.00 av att skrivbordslampan lyser. När jag gick och lade mig igår var den släckt. Det var verkligen kôlsvart i sovrummet när jag släckte sänglampan. Efter att ha varit uppe och varit på toan en sväng så gick jag och lade mig igen och lyckade somna om. När jag sedan gick upp igen vid niosnåret och jag går in i köket så ser jag att klockan på micron inte är igång. Det var den igår.

Då är ju självklart min spontana tanke att det varit strömavbrott! Så jag går tillbaka till sovrummet och kikar på klockradion som jag gömt bakom gardinen för att den har så starka siffror. Och jag använder den ändå bara som radio. Men den visar rätt tid!

Så vad är det som händer? Är jag uppe och går i sömnen? Spökar det? Det sistnämnda skulle inte alls förvåna mig!